Tuir UNHAS, Xanana Gusmão nu’udár figura ida hosi figura importante sira iha istória luta bá independénsia Timor-Leste. Depois referendu 1999 no prosesu tranzisaun bá independénsia, nia hetan eleisaun nu’udár Prezidente da-huluk Timor-Leste iha 2002.
Depois nia hala’o kargu Primeiru-Ministru iha períodu 2007–2015 no fila fali lidera Governu Timor-Leste hahú 2023.
Esperiénsia ne’e tau Xanana iha pozisaun importante iha faze boot rua, maka luta bá harii Estadu no jestaun governu iha períodu pós-independénsia.
UNHAS konsidera esperiénsia ne’e nu’udár kontestu akadémiku forte atu haree lideransa hanesan parte hosi prosesu dezenvolvimentu administrasaun no governasaun.
Iha fatin hanesan Reitor UNHAS, Prof. Dr. Ir. Jamaluddin Jompa, M.Sc hateten bazeia bá kontribuisaun iha lideransa pós-konflitu, diplomásia rekonsiliasaun, harii dame, hametin instituisaun, kooperasaun rejionál, no fó inspirasaun bá diplomásia akadémika, Universidade Hasanuddin konsidera katak Kay Rala Xanana Gusmão merese atu simu títulu Doutór Honoris Causa.
“Atribuisaun títulu ida-ne’e la’ós julgamentu polítiku bá pasadu. Ida-ne’e mak rekoñesimentu akadémiku bá ema estadista ida ne’ebé hatudu katak, hafoin luta, korajen boot liu maka korajen atu harii dame; katak vitória ne’ebé iha signifikadu boot liu maka bainhira sosiedade bele moris hamutuk; no legadu líder ida nian la sukat de’it hosi podér ne’ebé nia kaer ona, maibé hosi futuru ne’ebé nia konsege loke bá nia nasaun,” Reitór ne’e hateten.
Berita Terkini, Eksklusif di WhatsApp RakyatTimor.ID
+ Gabung
Tetap Terhubung Dengan Kami:
CATATAN REDAKSI: Apabila Ada Pihak Yang Merasa Dirugikan Dan /Atau Keberatan Dengan Penayangan Artikel Dan /Atau Berita Tersebut Diatas, Anda Dapat Mengirimkan Artikel Dan /Atau Berita Berisi Sanggahan Dan /Atau Koreksi Kepada Redaksi Kami Laporkan,
Sebagaimana Diatur Dalam Pasal (1) Ayat (11) Dan (12) Undang-Undang Nomor 40 Tahun 1999 Tentang Pers.
